Igår älskade jag paddan, idag...not so much. Igår stannade jag henne under promenaden för o lyfta upp o krama och pussa för att hon var så fin och snäll på promenaden...idag hade jag kunnat krama extra hårt runt halsen..

Anledning är såklart Dinas obefintliga respekt för de andra djuren på gården. Särskilt hönorna som den höndödaren hon är. Skulle spreja insektsmedel på alla hönorna så jag står inne i deras utegård medans Dina är lös utanför. Tänkte inte på att man inte kan låsa grinden innifrån och att dörren går innåt så när jag står och håller tuppen hängandes med benen i vädret kastar sig Dina in och rycker tag i tuppens ryggfjädrar. Jag rycker upp tuppen och Dina följer med några cm upp och sen flyger hon vidare mot gulis och alla de andra som står och trycker i hörnet. Då flög min hand  fram och Dina seglade ut genom hönsgården lika snabbt som hon kommit in. SHIT!! Fick lite ångest efter den incidenten men alla de fjäderklädda verkar ok och vi sprejade vidare tills alla var klara medans Dina fick sitta inne och skälla. Sen var hon stressad hela kvällen och provade att jaga några katter igen....utan lycka..

Idag har det varit slitsamt, imorrn och lördag blir värre. Vet inte hur och när jag ska hinna:

-fixa packning till sthlm
-städa huset eftersom päron och Penny kommer upp.
-klippa klart Dina samt träna henne lite mer att åka i väskan.
-färga håret och fixa ögonbrynen

Som vanligt går det alltid bra tillslut men jag känner bara att det växt till ett sånt projekt. För att inte tala om att Penny kommer upp hit så jag måste tänka lite hur jag ska göra med möblering och bäddar ect ect. Nu kommer mitt liv häruppe som jag känner till att ändras när pen gör entre...

Och sen ska jag ju snart operera ögonen....allt rusar emot mig som ett skenande tåg. Tiden går bara snabbare och snabbare känns det som.