Miriam och Dina (the dog) flyttar från Sverige till Norge i 1 år för att jobba på Hund och Kattpensionat utanför Oslo. Här kommer jag berätta om vårt äventyr.
Laddar inför nyår. Sitter med huset dränkt i musik, men hunden är lugn iaf.
Hoppas alla får ett härligt nyår. Min favoritdag för då tvättar man bort allt skit som varit och vaknar 1.1 med nya krafter. Känns väldigt annorlunda att vara ute på en gård på nyår, men man slipper snusk t-banan på nyår iaf ha ha. Jag har gjort mkt tokigt och galet på nyår och även om man alltid säger att "åh nyår är så överhypat och att man bara ska vara hemma" så händer det alltid något som finns kvar in ens minne. Så ge er ut i natten och ta vara på livet..
Ja, allt ser konstigt ut när man byter ut c till s. Sigaretter...??!! Men det är så jag är lärd nu ha ha.
Jobbat satan idag. Ska jobba imorrn, men inte satan. Imorrn är det chill och ingen kundetid så då kan man pyssla med hundarna i lugn och ro.
På kvällen ska jag till the mainhouse och äta middag med dem. Det ska bli nice med tanke på att jag trodde jag skulle få fira in 2012 (som ska bli det grymmaste året hittillls) helt själv med en rädd kråka och en skällig padda.
Förbannar smällare och raketer. Det är så slitsamt att ha en skotträdd hund, och då menar jag SKOTTRÄDD. Venca var oxå smällarrädd men bara hon var inomhus var det ok. Penny stressar runt och piper och försöker gå in och gömma sig i trång utrymmen och blir helt i upplösningstillstånd. Och att få ut henne för o göra ifrån sig är en kamp. Skaffade ju några tabletter som skulle ha lugnande effekt på rädda hundar men man måste börja ge dem 3-4 dagar innan och kaxig som jag var så tänkte jag att "det hörs inga fyrverkerier hit ut" och "man hör dem säkert inte in till huset heller" och "hon har ju blivit så mkt bättre med ljud sen hon flyttade hit då vi har en skjutbana på andra sidan berget och det ekar rätt bra".
Ska bara hämta kniv och gaffel och äta upp mina ord.....
Fattar inte hur Emetin klarade detta förra året, då höll det på av och till i typ 3 veckor innan och 2 veckor efter nyårsafton. I edsberg är dom GALNA på o smälla av bomber. Total pennytortyr. Här har det bara varit jobbig i 2 dagar nu och jag står knappt ut med att se henne så rädd. Men äta kan hon, fast när hon stod o väntade på maten i köket så hade hon rumpan mot en skåpdörr och hela dörren skallrade. Men hon kan minsann proppa i sig middag. Dagen då penny inte vill ha mat då är det illa ha ha. Hon äter no matter what!
Tänker inte köra nån sammanfatting av året. Allt finns i bloggen, jag har inte missat mkt ha ha. Nästa år betyder nya äventyr och massa spännande grejjer. Detta år var mkt naturnära och att jobba massor och spara pengar och slita sig loss lite från vardagen.
2012 ska bli kanon, och jag ska försöka ta vara på varenda dag med alla dem som jag håller i mitt hjärta. Nu gäller det att ta vara på tiden på riktigt.
Mina nyårslöften:
1 Massera penny varje dag (iaf tills jag drar hem till sthlm) 2 Motionera mer (svårt när man jobbar 12 timmar om dagen typ) 3 Lära mig att rida ännu bättre (går lite ihop med nr:2) 4 Inte hata så mkt, inte ha så mkt avundsjuka och inte jämnföra mig så mkt med vad alla andra har. Uppskatta det och dom jag har i mitt liv. 5 Skaffa en ny bil som inte ska krockas eller brinna upp (snälla, jag begär så lite)
Säkert fler saker som jag skulle vilja lova mig själv och sen aldrig lägga energi på att uppfylla men detta är saker jag tänkt på länge så det ska minsann ske. Man måste bara anstänga sig lite xtra.
Glömde o berätta att Penny och Dina fick tag i Cornelia när hon spatserade förbi mitt hus när vi skulle ut på promenad. Holy shit, fattar inte att den där hönan lever (än så länge peppar peppar). Penny tvekade inte en sekund (med tanke på hur hon leker med sina leksaker så ska jag väl inte vara förvånad) hon sög tag i vad som såg ut som nacke eller bröstparti på Cornelia och bet ihop helt, jag stod och skrek och försökte bända upp hennes munn varpå hon nästan mosade lite av mina fingrar. Sen tappade hon och fick ett nytt grepp och plötsligt hade Berta och petra kommit springande och Penny halkat ur sin sele. Där står man med 4 hundar runt sig varav 2 sitter fast i en höna. Jag tog tag i penny nackskinn bara för att få henne o släppa och det är hennes akilles häl, hon skrek och ramlade baklänges (jag blev nästan chockad av den skarpa reaktionen med tanke på att hon innan varit i kill-mode och vägrat släppa trots mina rop). När detta skedde så kom cornelia loss och löpte under trappan till huset. Jag slängde in hundarna, kokande av ilska och skrapade fram C från under trappan, helt övertygad att hon skulle behöva akut avlivas...
Men nej nej, otroligt chockad låg hon och kluckade i mina armar ett bra tag och sen fick hon vila sig inne i hönshuset men nu 3 dgr senare så visar hon inga tecken på o bli sämre. Tänkte på att hon fått inre skador men hon käkar och kan gå och verkar pigg så det är lite vad man kallar mirakel.
Hon överlevde en greyhoundattack, and lived to tell the tale.....än iaf. Såklart skämmer jag bort henne och matar henne ur handen och kommer med bulle till henne men utomhus känner hon sig inte riktigt redo att vara med tanke på attacken, stackaren....
Var sjukt lyckad!!! Maten var fantastiskt och jag är stolt att jag både gjorde inköpen och fixade middagen och det blev så gott (Nu vare inte så mkt laga som att lägga upp men valen av mat var klockrena).
Vi gick promenad på dagen, sen bakade vi, slappade, drack glögg och senare efter maten så öppnade vi klappar och sen spelade vi ett skojjigt spel som jag fick i julklapp och drack mängder av Rom och Cola.
Det var en minnesvärd och fin jul. Vi hade kritvitsnö och lagom kallt, dagen efter började det töa så vi hade verkligen vädret med oss.
Nu lackar det mot nyår...ska jobba men lite ångest är det att vara själv här men jag får tänka på att hundarna och särskilt penny som är skotträdd kommer uppskatta att vi är här ute, bort från det mesta av smällarna. Hon är rädd för ljud men häruppe har hon faktiskt kommit över mkt av rädslan. Nu kan hon höra skott från skjutbanan (enstaka iaf, inte tokskjutande) och inte ens bli lite orolig och pipig.
En av hundarna på kenneln blev sjuk några dagar innan jul. Såklart så åker folk bort utan o ordna så nån kan hämta hunden om det skulle hända nått så vi vårdade den bäst vi kunde. Jag är stolt att jag reagerade så fort för det var minimala tecken på ohälsa som han visade. Men efter connor har jag lärt mig o lyfta på läppen och kolla cirkulation och slemhinnor. Helt kritvita!!! Peder tog det oxå på allvar så för en gångsskull så var det inte bara jag som överreagerade. Vi var inne hos veterinären och de sa att han hade fel på njurarna och att han nog fått en infektion för han hade typ inget immunförsvar. Men vi fick tillbaka honom över julafton och sen på juldagen så hade han blivit så mkt sämre. Han blev bara mer och mer slapp för varje dag och ville inte äta, vägrade när man skulle ge han medicin och sånt. Jag var så orolig med tanke på förra hunden som dog på kenneln (oxå det ålder och framskriden sjukdom) så jag smög ner vid halv 12 på julaftonsnatten bara för o sitta o prata lite med honom. Trodde inte han ens skulle klara den natten men det gjorde han. Så peder åkte in med honom till Olso vethögskolan den 25:e där han blev sämre (hur det ens var möjligt, han var ju så dålig redan). Ägaren ville att vi skulle ta tillbaka hunden till kenneln och hålla honom vid liv tills nu idag då de skulle komma hem. Lite knäppt med tanke på att han väl hade det bäst på vethögskolan med övervak 24/7 men ja, det kostar ju 3 ggr så mkt dygnet där...men veterinären ville avliva honom för de bedömde att han var så obotligt sjuk. Han skulle aldrig blivit frisk igen, hans kropp hade börjat stänga av helt enkelt. En sån söt och underbar cockerpojke på 11 snart 12, så tråkigt.. Kan dock inte se att Dina skulle bli så skruttig om bara 2-3 år men o andra sidan om man gör en årlig hälsokoll och kollar värden och sånt så kan man fånga upp många saker i tid, kanske få mediciner och sånt.
Hur många människor över 75 tror ni har problem med hälsan och äter mediciner?? Det är ingen skillnad på hundar, när de blir gamla får de oxå hälsoproblem, bara att de inte kan säga var det gör ont och att det känns fel. Det är vårt ansvar att ta reda på det och ibland till och med leka gud och sätta punkt. Fattar inte att folk inte förstår det...
Imorgon kommer Irma, Eva och coco och på lördag ska vi fira jul och ha det bra och käka mat och godis som jag efter mkt svett och stress fått tag i. De har ju inte så mkt julmat här känns det som. Men dom gillar sin Ribbe och Pinnekött (ser gross ut). Jag antog oxå att de, som vi svenskar, är tokiga i lussebullar men ack nej. Och vet ni vad saffran kostar här? 85 nok!!!!oh lord, jag importerar med Irma istället. Kul när jag skulle ta reda på fakta från peder "äter ni inte lusseboller (bullar på norska)?? Du vet, GULA bullar??!!" Peder blev otroligt nöjd (som han alltid blir när han hör och får säga ett konstigt svenskt ord som tex lussebullar) men nej, de hade han inte direkt hört talas om eller smakat... Ska bjuda dem på några när vi bakat dem på lördag, blir säkert en hit. Eller så blir det som när man tar saltlakrits till scotland, total katastrof.
Ska bli lite skönt med ledigt och helg och dricka vin och skvallra med the ladies =).
Nää nu måste jag städa lite.
GOD JUL på er allihopa =)
(jag tryckte på nån konstig knapp, det är därför första delen av texten är lite konstig)
wow, känns absolut helt ok. Ska stänga ikväll men annars är jag helt ledig hela helgen. Ska rida en del, försöka gå lite promenad (i detta slask/vassa istäckta värld) och sen dra en sväng till sandvika storsenter o reka lite. Måste ha 15 kg fryst hundmat (ser framemot o bära det till bilen) och kanske lite hörlurar till ipoden och ehm ögonkräm, jag vet inte. Jag skulle vilja shoppa men samtidigt så har jag ändå mest sunk på mig för jag jobbar ju mest och det är ingen idèe o ha fina kläder för dom blir bara sönderklösta och nersmutsade.
Imorgon ska jag TOKSTÄDA huset inför julen, så jag bara behöver göra lite touch-ups på tors innan mina gäster kmr på fre. Oftast så blir ju huset stökigt efter 2 sekunder med gäster i huset (och 3 hundar) men jag vill att grunden ska vara fräsch. Försöka få bort allt av denna höstsmuts som forfarande finns kvar i hallen. Organisera kartonger och petflaskor som jag sparat nu i 11 månader (helt skåp fullt). Jag mår bra av att städa. Skönt när allt är fint och rent och man sätter sig framför sjyst teve med en kopp och bara chillar.
Vet ni att de inte har svabbar här? Svabbar är ju det bästa man kan ha i hemmet. Ni vet dom där blå rastasvabbarna. Här finns det bara ett ytterst litet utval av de platta mopparna (fibertextil), visst, dom är väl bra men man kan inte riktigt skrubba på fläckar och smuts på golvet. Näää men det får duga, i brist på svabb.
Take me back to the enchanted land of svabbs!
Igår skulle jag snabbt dra ner downtown på lunchen och köpa systane till ögonen. Tar bara typ 5 min ner till marknadsplatsen (ica, kiwi, mm) men ack nej, inte igår. För i sista skarpa svängen (den jag alltid kör långsamt i för jag o Mali var med om nån som höll på o plöjja vår front för att denne inte körde långsamt där om man säger så). Och då står det bara en stor röd pensionärsbuss på tvären mitt i vägen. Jag börjar bromsa men började även glida som fan. Trodde jag skulle halka ner i diket vid någons staket men som tur är så tog det stopp. Hjärtat i halsgropen. Sen fick jag sitta och vänta i 40 min medans de försökte få på snökedjor och bogsera bilen med en traktor. Trodde det skulle gå snabbt men ack nej, 40 min. Jag blev kall och sur och höll på o pissa på mig, hungra ihjäl. Jag hade ju inte ens varit hemma sedan halv 8 på morgonen och detta var vid halv 1. Hundarna var hemma och väntade på att jag skulle komma hem o gå ut med dem. Bara stress. Sen kom peder och hjälpte mig att backa upp för backen så jag tillslut kunde komma iväg till apoteket. Tog 2 sec o köpa systane, och sen åkte jag hem igen, en annan väg denna gång.
Jag kan ju köra i snö o halka, men back upp för den hala backen med stup på ena sidan, nej tack. Det är ju inte ens min bil fcs.
Idag ska det gå bättre, har hittat en bättre väg upp, den är bara ganska mkt längre bort än Ståviveien. Oh well.
Laser for alle!! THey rule! Var på återbesök idag. Egentligen sista men jag sa att jag skulle flytta hem i april så då tyckte han jag skulle komma förbi lite innan bara för o kolla en sista gång. Så professionella, man känner sig som kunglighet. Trevliga och man får kaffe och alla återbesök är gratis och även diverse ögondroppar.
Jag läste på bokstavstavlorna. Vet inte hur många sånna jag kollat på i mitt liv, 1000 kanske ha ha. Och allt de där när de ska kolla ögonen i olika maskiner, dom behöver såklart inte förklara vad jag ska göra, jag vet exakt. Idag så fick jag läsa på en tavla på nedersta raden och han sa att den raden ett snäpp högre upp är 100 % god syn, jag klarade 120% och då blev jag svinglad. Har ju haft strul med ögonen och fick vänta länge på att synen stabiliserat sig helt men plötsligt händer det och jag är supernöjd att jag gick igenom detta. Det var värt 2 mån utan mascara =)
Varit småsjuk hela veckan. Varför tar det så lång tid för mig att bli frisk? Andra är sjuka 2 dagar, jag är alltid sjuk i minst en vecka (fast bara 1-2 ggr om året iofs) och det spelar ingen roll om jag är jättesjuk eller bara småsjuk, alltid en vecka. Hela huvudet spränger, det är så härligt att ha ett jobb där man lyssnar på hundskall som kan spränga trummhinnor hela dagarna. Yayy....och dessutom så känner jag det vanliga luftrörsstrulet komma antågande, ugh.
Imorrn ska jag lämna pissprov för pennys räkning. Ska dubbelkolla så att det inte visar nått onormalt. Sen har vi tagit så många tester så vi får väl vara nöjda med att hon är okej efter traumat. Ska bli spännande o se hur jag ska stappla runt i snön kl 6 imorgonbitti med en liten behållare för sushisoya och försöka få en skvätt av the precious morningpee. Som tur är så behöver vi inte göra nått besök av detta. Jag åker bara o lämnar in provet och sen får jag resultatet ngra timmar senare, toppen. Vill ändå inte åka runt med penny i pick-upen på dessa hala vägar. Hon sitter varken i bur eller fastspänd och det ogillar jag starkt.
Var i affären idag, letade efter smör o ha på mackan (efter typ 3 v utan), nitlott. Finns bara lite baksmör och tramsiga specialsmörer (typ för hjärtat eller med olivolja, eller *cringe* lättmargarin) så jag rev åt mig nått och hoppas att det ska funka som substitut. Smör är nått man tar för givet att man alltid ska få tag i. Jag vet att man inte kan förvänta sig sötpotatis eller härliga jordgubbar och sånna saker året om men smör!! Vad hände lixom?
Överhuvudtaget så är jag trött på norges tunna utbud. Det finns hälften av allt det som finns hemma. Men som sagt, jag har ju även hittat guldkorn här som inte finns i sve. Men nu är det 9 dgr innan jul och det ser ut precis som vanligt på ica. Här fläskar de inte på med tonvis av julgrejjer. Men o andra sidan får jag se om jag får salta och peppra på mina ord och käka upp dem när jag åker o handlar nästa onsdag...förmodligen.
Irma, Eva och coco kommer hit över Julen. Ska bli så mysigt!
Jag glömde mitt upp i allt kaos igår att berätta att mina 2 fina, FINA tuppar har flyttat från gården. Dom var så söta och kom alltid springandes när dom såg mig. Blev så pampiga och en av dem (eller kanske båda) lärde sig att gala precis som gammeltuppen. Tyvärr blev det lite litet för dem där de bodde med cornelia och vi har redan gammeltuppen + 2 nya aspiranter i stora hönshuset. Det hade blivit mayhem om vi tog in mina alfa-tuppar oxå. Så det var nån gubbe som katie kände som ville ha 2 snyggingar med moonboots (fjädrar på benen och fötterna) som dessutom funkade tillsammans. Så nu bor cornelia med de andra hönorna. Hon är lite ny och rädd och saknar sina tuppar tror jag men hon är ju söt som socker så hon kommer nog passa in i haremet he he.
Tack för den här tiden Wizard och Time bandit, hoppas ni är snälla barn borta hos nya ägaren =)
Närå, inte så värst. Jag har jobbat och jag brukar inte få söndagsångest längre. Har väl nått att göra med att jag bor så nära jobbet och bara latar mig på fritiden så helgerna känns egentligen bara som en långlunch.
Idag fick jag hjärtat i halsgropen minst sagt. Det finns många skräcker på en kennel.
Min topp är:
1:Hitta hund död när man öppnar. 2:Hund dör plötsligt framför en. (tex magsäckomvridning) 3:Hund rymmer 4:Hund utestängd i luftegården under natten 5:Hundar börjar slåss 6:Öppna 2 luckor till samma luftegård samtidigt
Ingen speciell ordning, allt är illa.
Nr: 5 och 6 hände mig idag. Hur kan jag vara så dum??! Men jag var lite stressad och så har vi 3 burar där alla går till samma luftegård. Jag var 100 % säker på att jag stängt inne alla så jag öppnar för den mest dampiga, hissiga gordonsetter hanen du kan tänka dig. För att sen någon min senare komma tillbaka bara för o dubbelkolla att jag faktiskt stängt in bulldogghanen som var ute i luftegården sist. Till min fasa ser jag hur 2 vajjrar är fasthakade = wide open!! Panik på 2 sekunder, ropar efter gordonsettern men jag hör morrande ute i luftegården så jag kör en stålmannen och bokstavlig talat kastar mig genom den lilla lucköppningen hos bulldoggen, alltså jag kröp inte utan SEGLADE utan o knappt nudda någon av luckkanterna. När jag landar ute i luftegården så är så blir det impact. Dom rycker tag i varandra exakt samtidigt och bara försöker döda varandra totalt. Bulldoggen är inte stor men han är ju bred som jag vet inte vad, som typ 5 av gordonsettrar. Och bulldoggen har heller inget halsband,bara valkar, och ni ska bara veta hur svårt det är att få grepp om en stridlysten bulldogg. Och hur svårt det är att sära på 2 hundar som vill slåss lika mkt när du är själv. Jag håller i g.s medans jag funderar på hur jag ska kunna slänga in den ena igenom luckan men det är lite svårt med den kraften hundarna har. Så jag drar klumpen av dogfight till grinden och hivar mig själv och gordonsettern ut medans jag håller bulldoggen någorlundaborta med foten o benet (som jag typ gjort hela tiden, fattar inte att jag inte blev biten). Såklart hade bullen fått ett bra tag om benet på den g.s men inge sår och inge brott vad jag tror iaf. Holy shit, jag fick en liten chock när allt var över. Det där får ju bara inte hända. Dessutom när jag försökte sära på dem så tänkte jag "det här går aldrig, va fan ska jag göra nu"? Finns ju ingenting man kan ta till i luftegårdarna, bara galler och snö. Vattenskål hade ju varit en önskedröm. Trodde verkligen de skulle halvt döda varann, åtminstone få enorma skador. Men peppar peppar, inge större katastrofer.
Jag får ju vara glad att detta har hänt max 3 gånger på 11 månader. Inte att de slåss alltså, utan att jag öppnar luckorna fel.
Hundarna slogs jämt på dagis, jag är inte ovan vid slagsmål, men här har det ju aldrig hänt och allt är ju mitt ansvar. Det är ju inte så att vi var ute o gick och det kom en random hund och kastade sig på.
Aja, jag har lärt mig en läxa som jag i princip redan visste men har fått den lite mer uppmålad nu.
Börjar känna mig lite småsjuk, aja, bara 5 dagar kvar tills helg =P
Helt skadad av norska språket. Varje gång jag skriver något med c så tycker jag det ser fel ut. Och dessutom tkr jag att svensk text ser så finsk ut med alla dessa ä och ö:n.
Klagade ju på att jag inte sett någon snö. Några timmar efter det inlägget (under natten till ons) så fick jag en fin födelsedagspres i form av 1,5 dm snö. Sen inatt kom det ytterligare typ 1 dm blötsnö. Och nu regnar det...behöver jag säga miserabelt eller fattar ni ändå.
Ok, så jag fyllde 28 år i onsdags. Har svettats över det ett tag, va fan, känner mig fortfarande som 20, varför ska tiden gå så snabbt? Aja, det var en ganska bra dag. Red lite efter jobbet och sen käkade jag lite middag med norska familjen in the mainhouse, så det var mysigt.
Varför vill saker inte gå min väg? De senaste dagarna har det varit irriterande småsaker som skett. Som att jag nätshoppade, glömde det viktigaste och dessutom upptäckte att detta icke-eu land tar en tull. Ca 1/3 av själva shoppingbeloppet. Vem vill paya 500 pix för o få ut sina grejjer som man payat för redan?
Dessutom har vi fått minusgrader här. Hoppas snön kommer för just nu tror jag att alla andra snackat om att de sett den, förutom jag. Huset är svinkallt, jag menar SVINKALLT. Jag skruvar på element, skruvar av och håller på. Ena stunden för kallt, andra för varmt. Jag vill bara gå i ide, for real!!
Som ni förstår så blir det inte alltför mkt fest på helgerna för mig. Jag bor ute på landet och dessutom uppe på ett berg. Att ta sig fram och tillbaka till gården är lite trixigt om man inte vill köra (och vad är poängen o dra till krogen då?). Taxi är det enda alternativt och jag har hittills inte orkat lägga energi på detta projekt. Jag älskar o festa, don`t get me wrong men detta år blir det lugnt på den fronten. Sparar otroligt mkt pengar på det dock =).
Så igårkväll tog jag ut hästen på en tur istället. Visar sig att det att ridbanan är upplyst. Klädde ut cony till en julgran med alla diverse reflexer på olika ställen och på mig själv. Att han kunde röra sig med all denna utrustning är obegripligt men det funkade. Dock gillade han inte att det var blött på vissa ställen på banan, han är en sån tramsgubbe. Men fick bra fart i honom, värsta träningspasset (känns i benen idag iaf). Grejjen med cony är att han lätt hetsar upp sig. Han lyssnar superbra men ibland vill ha verkligen ta sina egna vägar för att det är enklare. Borde verkligen se till o rida oftare nu, lär mig så himla mkt varje gång. Känner mig tryggare oxå. Jag har ju aldrig ramlat av en häst så jag är ju alltid lite nojjig och blir lätt uppskakad om han löper iväg med mig. Vill varken mista häst eller bli förlamad (eller släpad i stigbygeln). Det är väl det negativa med att rida själv antar jag. På ridskolan är det väl inte lika skrämmande + att de hästarna halvsover och är inte lika lättskrämda som en halvarab...
bla bla bla. helgen var kort, nu är blir det jobb senare på dagen, 13 dgr nu kör vi!
Ville bara berätta anekdoten om lilla bilden i hörnet. Det är jag som är pricken på bilden. Bilden är tagen i maj då päronen var här och hälsade på. Vi tog oss en roadtrip till min första fjord. Tyrifjorden. Vi åkte inte så långt för det skulle inte bli en heldag, bara lite sightseeing i närheten. Målet var iaf Hönefoss (där vi var och vände). Stannade på ett gulligt wärdshus på vägen där vi käkade och sen tog vi oss en härlig promenad med Dina ner till strandkanten. Det var så sjukt fint där den dagen även om det blåste lite och det var inte supervarmt men för en gångsskull så regnade det inte (eller jo, jag tror det kom en liten skur faktiskt, surprise). Något så enkelt som jag kommer ha som minne länge.
2,5 mån senare så åkte en snubbe ut till en av öarna i Tyrifjorden och skrev in sig i historien. Massmordet skedde på denna vackra plats. Nu kan jag bara tänka på den lilla fjorden med sorg och skräck. Jag tror inte att det är det, men ön i bakgrunden kan lika gärna vara utöya. Den grejjen har satt djupa spår på min vistelse här i norge.
Jag vet att jag ältar detta men det är såklart mitt sätt o bearbeta detta.
Var o veckohandlade efter jobbet. Spräckte matbudgeten denna vecka. Jag fattar inte hur det kan bli så att när jag inte anstränger mig att snåla (mer än vanligt dårå he he) så går det galant och nu när jag bara skulle köpa lite "smågrejjer" så sprang summan iväg. Ugh jag ryser av att handla mat här i Norge, Ni kan inte fatta hur dyrt. Ok, en mjölk kostar typ 15,80 nok!!!! det e typ....18 svenska kanske, mer än dubbla. En creme fraiche 25 nok osv osv...cringe!!
De flesta brukar ha kaffe som måttstock. Nu kommer jag inte ihåg vad "vanligt" kaffe kostar men Irma skulle kaxigt köpa en nescafe snabbkaffeburk, bam!! 75 kr!! Vet inte vad de kostar i Svearike men kommer ihåg att Irma tkt det var rätt saftigt...Jävla norrmännen och deras olja =).
Sen lixom förra veckan så är jag på jakt efter vanligt smör, sånt som man har på mackan. Finns inte. Helt tomt. Det är 2 ev 3 speciella märken jag använder och nu är det andra veckan i rad som det gapar tomt på hyllorna. Vet inte vilket smör ni använder men låt oss säga att det plötsligt inte skulle finnas ett enda Bregott (best butter ever) i mataffären, KATASTROF skulle jag säga. Det har jag aldrig varit med om iaf. Här är det mkt som kan vara "slut" i veckor, saker som man typ behöver. Som rostebröd. Fick inte tag i det på en månad. Känns som depression och krigstider när man inte har överflöd och mängder av olika märken. Men man vänjer sig. Det finns en hel del jag tycker om här som ska köpa på mig innan jag drar tillbaka till hemlandet i april.
I helgen är jag ledig...en dag iaf =). Ny månad, ny jakt på xtratimmar.
